Det tydligaste tecknet på att jag fortfarande har feber: mina drömmar. Igår natt - ju - om en konstuställning baserad på fotografier av mig. Inatt om en översvämmad hiss där rullstolsbunden 90-årig man emottog klassiskt handjobb av minst lika gammal krum och gråhårig kvinna. Vattnet nådde dem till rullstolens sittyta och den rullstolsbundna åldringens könsorgan var påfallande ungt och piggt. Jag har aldrig ett en åldrings könsorgan det kanske är som det ska med den saken men i drömmen förvånades jag. Inte heller blev de bekymrade av vare sig den stundande översvämningen eller mig som åskåact.
I Berlin besökte vi för övrigt pÃ¥ Auguststrasse. initiate for contemporary art. Där pÃ¥gick förutom utställningen “5 minutes later” där all konst var producerad pÃ¥ mindre än fem minuter. även fyra (16 mm) filmer av den experimentelle filmskaparen.
“Although Mommartz is a very conscious film producer. His films remain first to a conceive of of a naive author. Mommartz succeeds to unite both courses in its films. He knows about his enormous naive play-rubbed brings it under rational control and uses it so consciously. Because he would like to obtain effects with his films. Film should be a trip which knocks at the spectator. The film could create climatic improvements bring about to exceed command climatic conditions not however to enjoin political acts. The connection from aesthetics and politics appears to him rationally de placed; the commitment would lose itself in the art. Mommartz believes in socialism but (earn that!): “chemistry is the only come about for socialism!” Because 5% conscious humans would face always 95 % not-conscious. For Mommartz there is no system of government which could work against that. The relationship between these two groups is the only tragedy which still goes on. In order to make the relationship more bearable. Mommartz sees only one solution: the medicate.”
Related article:
http://nojesguiden.se/schmarro/?p=785
comments | Add comment | Report as Spam
|